Strategiskt järnvägsnät för godstransporter

Svensk ekonomi är beroende av basindustrin och kapacitetsbristen på järnvägsnätet hämmar tillväxten.
    En intensifierad satsning på Sveriges basindustris transporter på järnväg är nödvändig för enfortsatt stark tillväxt i den svenska ekonomin.

Industrin planerar stora och avgörande investeringar i hela landet. Den måste ha en långsiktig
och trovärdig uppgörelse med staten när det gäller infrastrukturen. Idag saknas en nationell godsstrategi för råvaruförsörjningen och basindustriprodukter på järnväg och de centrala hamnarna.

Ansatsen i denna studie har varit att identifiera det strategiska järnvägsnätet för godstransporter och utarbeta en strategi för att öka kapaciteten i systemet.
De utpekade stråken är i stort sett Sveriges tyngsta och mest trafikerade godsstråk, men även de viktiga tillfartskorridorerna. Stråken har både stor nationell och internationell betydelse och är viktiga länkar i näringslivets produktions- och förädlingskedjor.

Denna satsning kan bli en motor i den svenska ekonomiska återhämtningen och satsningen är en av de viktigaste långsiktiga investeringarna nationen Sverige kan göra.
Denna nationella godsstrategi bygger på en bred och långsiktig överenskommelse, inom/mellan både näringsliv och samhälle.

Tunga stråk för vidareförädling av råvaror De tunga, råvarubaserade transporterna står för
om kring 75 procent av godtransportarbetet. Dessa är mycket betydelsefulla för industriernas
produktionskedjor och vidareförädlingssteg. Idag utvinns i Sverige malmer och metaller för
motsvarande 20 miljarder kronor per år. Dessa vidareförädlas till ett värde av 550 miljarder i det svenska industrisystemet. Lika stor bedöms vidareförädlingen vara inom övriga EU.

Kombistråken
Lättgods, som exempelvis kombigods, transporteras i stor omfattning. Varorna består ofta av
varor med höga varuvärden och färska råvaror, exempelvis livsmedel, dagligvaror och post. Korta transporttider och hög frekvens är viktiga förutsättningar för denna trafik.

Södra delstråken Godsstråket genom Bergslagen och Södra stambanan. Allmänt Godstråket genom Bergslagen är en mycket viktig transportlänk i det svenska godsnätet. Sträckan Hallsberg-Mjölby saknar kapacitet för fler tåg. Detta har inneburit att godståg måste dirigeras om, bland annat väster om Vättern, en omväg på 70 km. Södra stambanan mellan Malmö och Stockholm är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser. Den passerar bland annat via Hässleholm, Nässjö, Linköping och Norrköping. Banan trafikeras av godståg, pendeltåg och fjärrtåg som till exempel X2000.
Västra delstråken Västra stambanan; Hallsberg-Göteborg, Hamnbanan i Göteborg, Bergslagsbanan väster om Vänern, Västkustbanan Göteborg-Ängelholm och Godsstråket genom Skåne. Allmänt Västra Stambanan mellan Hallsberg och Göteborg tillhör ett av de tyngst belastade godsstråken i Sverige, med stor betydelse för Sveriges exportindustri. Tågtrafiken består såväl av snabbtåg, som regionala tåg och godståg. Banverket föreslår nu ett antal förbättringsåtgärder mellan Göteborg och Skövde, bland annat nya förbigångsspår där tåg kan köra förbi varandra. Åtgärderna ger möjlighet att köra fler tåg under högtrafik. Dessutom skapas förutsättningar för en bättre punktlighet för tågtrafiken på Västra stambanan.
Mellersta delstråken Ostkustbanan, Ådalsbanan och Norra Stambanan, samt banan Söderhamn - Kilafors. Allmänt Ostkustbanan är en av Sveriges mest belastade enkelspårssträckor. Ostkustbanan sträcker sig från Stockholm via Gävle till Sundsvall, ca 40 mil. Sträckan Gävle-Sundsvall är 21 mil och trafikerades år 2010 av 58 tåg per dag. Efterfrågan väntas öka till ca 100 tåg per dag år 2020. Utbyggnad till dubbelspår är nödvändig för att möta detta behov. I Söderhamn fördelas en stor del av godset om mot Godsstråket genom Bergslagen, via Kilafors.
Norra delstråken Malmbanan, Haparandabanan, Botniabanan, Stambanan genom övre Norrland. Allmänt Malmbanan är enkelspårig och sträcker sig mellan (Luleå-) Boden-Riksgränsen (-Narvik). Godstransporter (främst malmtrafik) dominerar trafiken på banan med ca 30 tåg per dygn, men ävenpersontrafik med upp till 6 tåg per dygn förekommer. Haparandabanan sträcker sig från Boden till Haparanda och är en internationellt viktig järnvägslänk. Det är den enda järnväg som binder samman Sverige med Finland och Ryssland. I Boden ansluter Haparandabanan till Stambanan genom övre Norrland och Malmbanan. Upprustning av banan inklusive elektrifiering pågår på delen Boden-Kalix. Mellan Kalix och Haparanda byggs förnärvarande en helt ny bana.

Kapaciteten på Sveriges järnvägar behöver byggas ut med 50 procent ftill år 2025 för att klara industrins behov.